Det finns vissa som använder sig av vakthundar av olika skäl. Men vad är egentligen en vakthund egentligen? En vakthund är precis som det låter, en hund som har som arbetsuppgift att vakta något eller någon. Konstigare än så är det egentligen inte. Men det går att dela upp hundar som vaktar i tre olika kategorier. Dels hundar som arbetar som väktare på egen hand eller vaktar boskap ensamma eller tillsammans med en herde, men också en hund som följer med en väktare och patrullerar på en egendom.

Väktarhundar

Några bra raser som används för att vakta egendomar eller liknande är:

• Rottwieler
• Dobberman
• Riesenschnauzer
• Grand Danois
• Chow Chow

Dessa raser är några av de hundar som används för att vara väktare. Dessa har till uppgift att vakta egendom av något slag. De kan oftast anses lite aggressiva, men de har blivit utbildade för att se till att ingen obehörig tar sig in på marken. Dessutom så skäller hundarna för att väcka uppmärksamhet när allting inte står rätt till. En riktig vakthund har ingen mänsklig kontakt överhuvudtaget, förutom med sina hundskötare.

Dessa vakthundar har blivit tränade speciellt för sin uppgift. De bor själv i sina hundgårdar när de inte arbetar. Andra vakthundar får vara med sina familjer när de inte arbetar och kan vara mycket kärleksfulla mot sin familj. Detta beror helt och hållet på vad de vaktar för typ av egendom.

Herdehund

En herdehund är precis som det låter– den vaktar olika typ av boskap eller liknande djur, så att inga rovdjur, såsom varg och björn dödar boskap eller förhindrar att människor stjäl djuren. Några av de raserna som används för att vakta andra djur är:

• Mastiff
• Kuvasz – som har avlas speciellt för att skydda boskap mot björn, vildsvin och varg.
• Ovtjarkor – kan vara farlig om de inte känner människan.
• Pyrenéer
• Dogo Canario

Dessa vakthundar kan vara väldigt svåra att motivera och är inte samarbetsvilliga. Herdehundar som arbeta ensamma är inte ett dugg intresserade av att skapa någon som helst samhörighet med människor, vilket gör att de kan bitas utan förvarning!

En hund som vaktar djur skäller sällan utan vaktar helt tysta. Hundarna behöver ha stora områden som de patrullerar på och arbeta ostört. Det finns de hundar som arbetar tillsammans med en herde och då vaktar de tillsammans. Dessa hundar är mycket sociala när de inte arbetar. Då vill de gärna ligga på en filt och bara få vara med familjen. De hundar som arbetar med en herde får du träna från början att vara sociala och lyda herdens minsta lilla vink.

Hund med väktare

En hund som följer med väktare, kallas även för patrullhund. En av de vanligaste hundraserna som används för ett sådant arbete är schäferhundar. Dels för att de inger respekt, men också för att de är väldigt lättlärda. Dessa hundar får följa med väktaren under patrullering runt på egendomar, för att dels ge väktaren skydd men också för kunna upptäcka om det finns några inkräktare på egendomen.

När hunden inte arbetar så är det precis som en helt vanlig familjehund som leker med barnen, samt älskar att bli gosad med. Hunden har inte några som helst problem med att skilja sina roller som vakt– och sällskapshund. Det gäller bara att se till att hunden har en ordentlig utbildning och att den ständigt får träning. Allt för att den ska bli motiverad och framför allt tycka det är roligt att arbeta med sin hundförare som är väktare.

Tjänstehundar eller som de också kan bli kallade för, brukshundar har speciella arbetsuppgifter och har blivit utbildade för unika ändamål. Dels kan hundarna arbeta inom den offentliga sektorn, såsom exempelvis polis- eller narkotikahund. Andra hundar tränas för mer specialuppdrag inom försvarsmakten, som assistans eller också är de samhällsnyttiga. Oavsett vad hunden arbetar med så umgås hunden med sin hundförare privat, då hunden ligger på till exempel en matta vid sin hundförares fötter och ser på film för att koppla av mellan sina arbetspass.

Hundar som arbetar offentligt

De hundar som arbetar offentligt är de hundar som hjälper bland annat poliser, tullare, räddningstjänsten och så vidare. Hundarna är specialtränade för just sina yrken. Polishundar till exempel lära sig jaga förbrytare och försöka fånga dem. Inom tullen har hundarna som uppgift att leta först och främst efter narkotika, men de kan tränas för att hitta andra otillåtna saker också. Inom räddningstjänsten finns det speciella hundar som kan hitta drunknade personer eller nosa upp vart brandhärden (där branden började) finns.

Försvarsmakten

Inom försvarsmakten finns det en organisation som arbetar frivilligt och hjälper till att sköta bevakningen när soldaterna är ute på fält. Detta eftersom hundar har ett sådan välutvecklad hörsel och lukt. Dessutom finns det speciella hundar som har blivit utbildade att spåra minor och andra sprängämnen. Dessa hundar gör stor nytta, särskilt utomlands där de hittar minor och dylikt så att inte befolkningen blir skadade.

Samhällsnyttiga

Samhällsnyttiga hundar är sådana hundar med hundförare som kan bli blixtinkallade ifall det till exempel har hänt en explosion av en byggnad. Då får hunden leta efter överlevande i rasmassorna. Dessa har fått en unik utbildning för att klara av underlag som är löst, rök, höga höjder, eld och buller. Dessutom kan dessa räddningshundar bli inkallade när det har hänt stora naturkatastrofer för att hitta försvunna personer under olika premisser.

Assistans

Assistanshundar är en hund som är en civil tjänstehund och hjälper personer som har olika typer av funktionsnedsättningar att kunna vara delaktiga mer ute i samhället. Hunden är då ett hjälpmedel för att underlätta för personer. Det finns en mängd olika typer av assistanshundar. Några exempel på sådana är:

• Ledarhund för blinda eller synskadade
• Signalhund
• Diabeteshund
• Servicehund hälsar på sjuka eller gamla och ser till att de mår bättre och blir glada.
• Epilepsihund
• “Psykisk hälsa-hund” för personer som lider av en psykisk ohälsa av något slag.

Varje hund får en specialutbildning just inom sitt område, för att kunna bistå sin hundförare på alla möjliga sätt. Allt från att leda en person i trafiken, till att känna av om en person håller på att få ett epileptiskt anfall eller insulinkänning. Hundarna är en stor hjälp för dessa personer och gör att de kan leva någorlunda normala liv, både hemma och ute i samhället.

Slutord

Utan alla dessa tjänstehundar av olika slag, så hade antalet räddade människor och så vidare, varit betydligt lägre. Vi har mycket att tacka dessa hundar för och naturligtvis deras hundförare. För utan brukshundarna är det bara att konstatera att exempelvis så hade ett mindre antal överlevande existerat, mer narkotika och sprängämnen hade förekommit ute bland oskyddade människor världen över.

Det är bra att hundarnas lukt- och hörselsinne tas tillvara på ett positivt sätt och gör att världen blir en bättre plats att leva på. Plus att hundarna också är ett oerhört trevligt sällskap för oss människor!

För jägaren är en mycket vältränad jakthund en ovärderlig hjälp när det är dags att jaga ute i markerna. En jakthund kan ha olika uppgifter när det är dags för jakt, några jakthundsraser används för grytjakt och andra används för att spåra eller driva byten åt jägaren. Oavsett vilken typ av jakthund du har, är den en sak som är gemensam med alla vakthundar och det är att hunden förstår vad du som jägare vill att hunden ska göra. Det har ingen betydelse om jakthunden eller du som jägare är duktiga och bra, finns inte samförståndet kommer inte jakten fungera som den ska. Därför bör du och din jakthund göra en viss sorts träning varje dag, i alla fall regelbundet för att hunden ska kunna hjälpa dig när det är dags för jakt.

Träning ska vara kul

Det ska egentligen vara så att träning ska vara kul, både för jägaren och hunden, men alltför ofta så ser jägaren träningen som jobbig – att träning ses som ett tvång och något som man måste. Därför gäller det att se till träningen blir rolig både för dig och din hund. Du behöver egentligen bara bryta rutinerna och träna en helt annan dag eller lägga in något kul i träningspasset. Något som gör att du och hunden blir på ett bättra humör och gör att ni båda presterar betydligt bättre under er träning.

Repetera

Var det ett tag sedan ni var ute och jagade, kan det vara all idé att fräscha upp träningen innan ni ger er ut på jakt. För då blir det lättare för hunden att komma ihåg vad du förväntar dig av den vilket gör att ni dessutom kan börja samarbeta bättre. Det är extra viktigt att repetera om du har en unghund som inte har varit med om så många jakter, men även för äldre jakthundar som kanske inte lika smarta och starka som de var en gång i tiden.

Innan ny jaktmetod

Funderar du på att prova en ny jaktmetod, är det viktigt att träna med hunden innan. Du kanske vill prova ett nytt vapen, ett nytt avstånd, från ett annat håll eller jagar efter annat villebråd. Så därför är det viktigt att träna detta med din hund och gör att ni blir synkade igen. För du kan inte begära att din hund ska förstå något på egen hand när ni är ute och jagar utan det är din uppgift att se till att hunden förstår den nya tekniken eller vilken ändring som nu har gjorts, för att vara dig till hjälp ute i markerna.

Säkerhet

Säkerheten är absolut det viktigaste för dig och din hund. När ni tränar, se till att du låter hunden vila. En hund behöver minst två dagars vila i veckan. Dessutom skadar det inte att ge hunden lite extra mat och proteiner på era träningsdagar, vilket gör att hunden återhämtar sig fortare efter träningen.

När ni väl är ute på jakt kan det underlätta att ha ett GPS-halsband ifall hunden skulle få upp vittring på ett byte. Samtidigt bör hunden också ha en jaktväst på sig, så att den inte förväxlas med ett villbråd. Men det allra viktigaste är att inte använda sig av en jakthund som inte är redo för jakt, för då kan skaderisken öka för alla inblandade i jakten.

En sport som har blivit allt mer populärt är hundkapplöpning. Det kommer allt fler banor runt om i Sverige och det har till och med blivit populärt att spela på odds på denna sport. Den vanligaste rasen som används för race är vinthund, detta helt enkelt för att den är den hundras som är snabbast. Tävlingarna genomförs på en bana som är oval och det gäller för jyckarna att komma först över mållinjen.

Sträckor

Hundkapp sker huvudsakligen i tre sträckor:

• 320 meter
• 550 meter
• 780 meter

Men det kan förekomma race på endast 100 meter och då kallas sådana hundkapplöpningar för superspring.

Hundarna

I Sverige är det vanliga sällskapshundar som springer i race och innebär att de inte ”arbetar” som hundkapplöpningshundar. Men i de engelsktalande länderna Amerika, Irland, Australien och England arrangeras tävlingar för jyckar som är professionella.

Detta beror på att hundkapp i dessa länder är oerhört populärt bland befolkningen. Det finns till och med en minister som är ansvarig för dessa race i Australien. I denna typ av lopp är det i princip bara Greyhounds som springer och därför kallas dessa kapplöpningar för Greyhound Racing. Men det finns andra raser som även tävlar i dessa tävlingar och det är:

• Slougi
• Italiensk vintehund
• Whippet
• Saluki
• Afghanhund

Tävling

När det är dags för tävling och det tillhör inte ovanligheten att racen sänds på tv. Hundarna springer på en bana med ett underlag av sand. Jyckarna ställs i varsin bur, längs startlinjen och väntar på att startskotten ska avfyras. I samband med startskottet, öppnas burarna och de kan börja jaga en “hare” (attrapp) som är tillverkad av textilier eller plast i långa remsor.

Attrappen sitter fast på en arm, som i sin tur är fastsatt på en vagn. Vagnen dras automatiskt runt banan på räls med hjälp av en vajer. Det är en elektrisk motor som drar i kabeln och som är placerad i startdepån.

De hundarna som ligger på elitnivå inom hundracing kan komma upp i en hastighet på cirka 85 km/h. När hundkapplöpningen började en gång i tiden som sport, användes en riktig hare, som så småningom bytte ut mot ett substitut, för att undvika djurplågeri.

Hundkapphistorian

Hundkapp har blivit omtalad redan på 100-talet e.Kr, men sporten blev inte framgångsrik och trendig förrän på 1800-talet. Detta skedde i England och är än idag fortfarande populär i landet. Englands första hundkapplöpningsbana byggdes under 1920-talet och därefter spreds sig sporten över hela världen, som exempelvis Irland och Australien.

Hundkapplöpning i Sverige

Det var först på 1950-talet som sporten kom till Sverige och blev populär hos det svenska folket. Det är Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund (SHCF) som arrangerar racen i Sverige. I dagsläget är det cirka 650 personer som håller på med hundkapp och drygt 1 000 hundar som tävlar. Sveriges största klubb för hundrace är Stockholms Hundkapplöpningssällskap (SHS). Det arrangeras omkring 100 race per år i Sverige och i juli varje år genomförs SM i hundkapplöpning.

Banor

Allt som allt finns det 12 banor för hundrace i Sverige och vissa av dessa banor är så kallat rikspelsbanor och några av banorna ligger i Landskrona, Borås och Skellefteå. Resterande är lokalbanor, där mindre kapplöpningar och träningar hålls som exempelvis i Sundsvall, Västerås, Simrishamn och Älvsbyn. Så har du tur så kan du kanske få uppleva en spännande hundkapplöpning i närheten där du bor!